av Ebba Witt Brattström har ägnat mycket tid under sitt långa yrkes liv till att läsa, forska och undervisa om Moa Martinson och i den nyutkomna biografin Vi drabbade samman med våra ödens hela bredd. kommer vi som läser nära både Moa Martinsons liv och författarskap. Biografin har ett tydligt tilltal till läsaren. Här är det Witt Brattström som berättar för oss som läser, förklarar den kontext som Moa verkade inom och hur hennes relation med Harry Martinson påverkade det som hon skrev likväl som att det som Moa skrev i stor omfattning påverkade det Harry skrev. Witt Brattström skildrar hur Helga Johansson tar sig an den vinddrivne unge mannen som är Harry Martinson och ger honom husrum i torpet Johannesdal i Sörmland. De arbetar, skriver och lever tillsammans och blir allt mer etablerade som författare.
De blir trettiotalets kanske mest omskrivna författarpar och en hel del av deras liv levs i offentligheten, i biografin använder Witt Brattström mycket autentiskt material som brev och referenser till intervjuer, reportage samtidigt som hon närläst deras verk. Det är väl inte förvånande att läsa att det här är en bok som önskar förtydliga Moa Martinsons eftermäle och som söker upprättelse. Moa var den författare som lästes av många och som inifrån skildrade livet i torparstugorna, Harry blev först akademiledamot (1949) och sedan nobelprisvinnare (1974) och obalansen mellan hur de tecknas i litteraturhistorien gör Witt Brattström tydligt upprörd. Jag tycker mycket om biografins upplägg med fotomaterial och citat som inleder varje kapitel – både informativt och intressant!
Sägas skall att det egentligen var Marie Lok Björks roman om Ottar – Jag vill riva upp himmel och jord som den här gången ledde mig till Moa Martinson, i den får Elise Ottesen Jensen ett läsarbrev från en torparkvinna i Sörmland som blir inledningen på en vänskap. Din kvinnan var Helga Johansson och Ottar hjälpte till att få hennes texter publicerade i den tidskrift där hon arbetade.
Jag själv blev sugen på att läsa mer om kvinnorna i Fogelstagruppen och i min läshög ligger Jag måste gå rätt in i elden som är en roman av Kerstin Norborg om lärarinnan Honorine Hermelin. I efterordet till biografin över författarparet Moa och Harry Martinson så rekommenderar Ebba Witt Brattström oss att parallelläsa Moas Mor gifter sig och Harrys Nässlorna blomma. Det kan man kalla ett bra boktips inför semestermånaden!
