Att göra en 10-lista över svenska arbetarförfattare är faktiskt helt omöjligt. Eftersom jag läst långt ifrån alla kan jag inte heller välja ut de 10 ”viktigaste”. Därför väljer jag här helt enkelt de 10 jag tycker allra mest om av dem jag läst. Vilka vill ni tipsa om?
- Per Anders Fogelström – Stadsviten (Mina drömmars stad, Barn av sin stad, Minns du den stad, I en förvandlad stad och Stad i världen) handlar om den unge Henning som kommer till Stockholm för att försöka skapa sig en framtid. I staden hittar han hårt slit, men även kärleken.
- Elsie Johansson – Berättelsen om Nancy (Glasfåglarna, Mosippan och Nancy) handlar om den unga Nancy som växer upp som yngsta barnet hos Tåpelles. Förödmjukelserna, utsattheten och utanförskapet hos de allra fattigaste kryper under skinnet på läsaren.
- Åsa Linderborg – Mig äger ingen är Åsas berättelse om hennes uppväxt med en ensamstående pappa med alkoholproblem. Pappa Leif var den unga lokala fotbollsstjärnan, som gifte sig tidigt och började arbeta på fabriken, precis som hans far före honom. Men arbetet på en fabrik är nedbrytande, både fysiskt och själsligt. Och hur ska man hantera att både vara stolt över att vara en god arbetare och samtidigt hata arbetet?
- Kristian Lundberg – I Yarden berättar Lundberg om dagens utstötta människor. Som timanställda på bemanningsföretag arbetar de som är totalt utlämnade åt arbetsgivarens godtycklighet.
- Harry Martinson – Nässlorna blomma är en självbiografisk roman om ett oönskat barns kamp för att överleva. För att stå ut tar pojken sin tillflykt till drömmarnas värld och till skolarbetet.
- Moa Martinson – Kvinnor och äppelträd är Moa Martinsons debutroman. Den refuserades av flera förlag, p g a dess realistiska skildringar och sexuella frispråkighet, innan den slutligen publicerades 1933.
- Vilhelm Moberg – Utvandrarsviten (Utvandrarna, Invandrarna, Nybyggarna, Sista brevet till Sverige) berättar om de svenskar som i mitten av 1800-talet utvandrade till det nya landet – Amerika. Bland dessa fanns Karl-Oskar med familj och vänner.
- Vibeke Olsson – serien om Bricken (Sågverksungen, Bricken på Svartvik, Sågspån och eld, Amerikauret) handlar om den unga Brickens barndom och uppväxt på sågverket. Här finns strejker, hårt slit och en del misär. Men här finns också kärleken mellan människor och kärleken till Gud.
- Kerstin Thorvall – När man skjuter arbetare berättar om flickan med det enkla ursprunget som gifter sig med läroverksadjunkten utan att veta att han bär på en allvarlig sinnessjukdom. Trots detta blir äktenskapet kärleksfullt på sitt eget vis. Det här är en oerhört vacker, gripande berättelse och ett dokument över den tid då arbetare sköts.
- Aino Trosell – Hjärtblad är berättelsen om den unga dalkullan som växer upp i armod och upplever vad verklig hunger är. Som många andra kullor ger hon sig ut på vandring för att tjäna pengar genom att sälja olika varor. Det här är en mycket intressant kvinnohistorisk skildring som varvar ett gripande livsöde med en historielektion som inbegriper industrialiseringen, arbetarrörelsens framväxt och kampen för kvinnlig rösträtt.
Foto: Ulla Montan
