Kategorier
Kulturkoll Romankoll

Oförglömlig far i fiktionen

helena-top

Jag ska försöka mig på något som möjligtvis är omöjligt – skriva om en bok som jag läste för åtta år sedan. Ursprungstanken var att lista föredömliga fäder i fiktionen, men tanken stannade upp vid just den här fadern. Föredömlig låter jag dock i detta fall vara osagt då omständigheterna kring den lilla familjen är katastrofala och faderns handlande är pyrda ur den kontexten. Oförglömlig månne vara ett bättre lämpat beskrivning i detta sammanhang.

Boken jag pratar om är Vägen av Cormac McCarthy som handlar om en far och en son och deras vandring – genom ett apokalyptiskt sönderslaget land – på väg mot havet. Mot ett mål. Mot något som bryter mot den sönderbrända marken, de döda träden och den gråbruna tillvaron. Fåglarna är frånvarande. Mänskligheten är borta. Kanske är vandringen meningslös, men ändock så viktig – kanske är kampen att följa denna väg är en del av att skapa en mening för far och son. De få människor som dyker upp utmed vägen visar den mänskliga mentalitetens utpost – den värsta av de värsta.

Samtidigt som handlingen är tung, mörk och varje tanke är tyngd av vemod så får du samtidigt ta del av den varma kärleken som finns mellan far och son. Denna kärlek som blir det enda som inger värme i den annars så iskalla historien. Vad som har hänt med världen får vi aldrig veta – det är inte det som är kärnan med historien – utan det är vad som händer mellan denna far och denna son.

Föräldraskapet är oerhört komplext som det är – lägger vi till en krossad värld där de mänskliga referenserna är i stort sett borta, så blir föräldraskapet något helt annat. Hur lär man sitt barn om moral och om rätt och fel när allt omkring dig rasar? Hur kan man som förälder inge hopp hos sitt barn när världen ter sig helt hopplös? Hur ger vi mening till tillvaron där ingen mening tycks finnas? Som en sista utväg har fadern sparat två kulor i sin pistol – en åt sig själv och en för sin son, men så länge de är på vägen så har de en mening.

Det är en förtvivlad kamp som mannen för – både för sitt eget förstånd skull och för sin sons. En oförglömlig far i en förlorad värld.

 

Kategorier
Barnbokskoll Kulturkoll Lyrikkoll Romankoll

Kulturkollo tipsar: favoritklassiker

linje-kulturkollo

Den här veckans tema fick oss att diskutera en hel del om vad som egentligen är en klassiker och hur gammal en bok måste vara för att kvala in som klassiker. En definition vi hittade var “skönlitterär litteratur som läses av generation efter generation”, men vi kunde ganska snart hitta böcker som kanske inte hade funnits i en generation ännu, men som i olika sammanhang behandlas som en klassiker. Är det då en modern klassiker? Gränserna är flytande …

Här tipsar i alla fall vi på Kulturkollo om våra favoritklassiker enligt eget urval och personlig definition. Hur många har du läst? Vilken bok skulle du vilja lägga till på listan?

Kategorier
Barnbokskoll Grafik- och seriekoll Kulturkoll Lyrikkoll Novellkoll Romankoll Sakprosakoll Ungdomsbokskoll

Lästips jorden runt på FN-dagen

linje-kulturkollo

Idag är det FN-dagen och det är faktiskt 70 år sedan bildandet av organisationen. Vi deltar i firandet genom att bjuda på en litterär resa runt jorden med hjälp av riktigt bra böcker.

Afrika

Afrikanen av J.M.G. Le Clézio (berättelsen om en far och en uppväxt som vit i Afrika)

Allt går sönder av Chinua Achebe (klassiker från Nigeria)

Agaat av Marlene van Niekerk  (stark och sorglig roman om Sydafrika under och efter apartheid)

Drömmar om frihet av Fatima Mernissi (självbiografiskt om en ung flickas uppväxt i harem i Marocko)

En dag ska jag skriva om den här platsen av Binyavanga Wainaina (uppväxtroman från Kenya)

Kategorier
Evenemangskoll Kulturkoll Romankoll

Snillen spekulerar – eller vem tror kulturkollarna får priset?

linje-kulturkollo

Imorgon klockan 13 öppnas de här vackra dörrarna i börssalen för första gången av en kvinnlig ständig. Historiskt tillfälle som kanske betyder starten på en ny era i den Svenska Akademin?

Vilket namn tror vi nu då att Sara Danius kommer att läsa upp? Om man ska lyssna på Per Wästberg i söndagens SvD så kan det bli ännu en västerländsk man som kammar hem världens finaste litteraturpris. Vem tror vi kulturkollare får det? Vem skulle vi vilja ska få det?

Anna: Jag hoppas på att det blir Nawal el Saadawi, egyptisk läkare och fantastisk författare som engagerat sig starkt i kvinnors rättigheter. Blir det inte hon så tror jag på Ngugi Wa Thiong’o som med sin digra produktion som få andra beskriver spåren av kolonialismen i Afrika söder om Sahara. Min favoritroman är Floden mellan bergen.

Helena: Den där skillnaden på hoppas och tror blir alltid väldigt tydlig såhär års. Jag lämnar Margaret Atwood därhän i år och tippar (och hoppas!) på Svetlana Aleksijevitj, hon skriver hypnotiskt bra och rör sig också på den där spännande gränsen mellan fiktion och fakta som jag älskar. Blir det inte hon så tror jag också på Ngũgĩ wa Thiong’o (om inte annat för att den där stavningsförbannelsen för katalogsökande bibliotekarier då skulle nå nya och oanade höjder). En tumme håller jag också för Colm Tóibín.

Kategorier
Kulturkoll Romankoll Ungdomsbokskoll

När allt gått åt helvete – min tipslista

helena-top

Dystopier finns det (oändligt!) många av, men alla är förstås inte bra. Jag tänkte bjuda på en lista över mina tio favoriter. Utan inbördes ordning:

In i skogens djup av Jean Hegland
En långsam, lågmäld skildring av två systrar som försöker överleva och skapa mening i tillvaron där de lever ensamma i ödemarken efter den stora katastrofen. En bortglömd pärla som är lite svår att få tag på, men det är väl värt besväret av en ansträngning.

The Passage* (Flickan från ingenstans) av Justin Cronin
Delar av den här boken är så sjukt skrämmande och bra att jag fortfarande tänker på det flera år efter att jag läste boken. Grundförutsättningen är att en smitta sprider sig efter ett militärexperiment och de smittade förändras. De överlevande människorna tvingas skapa en ny civilisation.

Kategorier
Romankoll

Hemligheter och lögner i litteraturen

helena-top

Familjehemligheter som når ytan. Hemliga världar som ingen av oss vet om. Livslögner som snärjer in oss läsare i en oviss säkerhet där sanning är ett relativt begrepp. Veckans tema är “hemligheter och lögner” och nog är det så att nästan all litteratur handlar om att på ett eller annat sätt avslöja sanningen för läsaren eller för karaktärerna eller visar på en verklighet bortom vår föreställningsvärld.

Jag har äntligen lyckats att ta mig ur min litterära säkerhetszon och kan läsa såväl urban fantasy som science fiction, som många gånger handlar om hemliga världar (se till exempelvis Nene Ormes böcker) eller hur den/de, som innehar makten i en mörk framtid, döljer sanningen för människan. Senast läster jag Hugh Howies Ull, som handlar om dystopisk framtid där människan lever i en gigantisk underjordisk silo där ingen vet varken vad som har hänt med jorden eller vad som egentligen finns utanför den skyddade nergrävda världen.

Kategorier
Romankoll

Niklas Krog boktipsar

Foto: Ralf Gyllenvråk

Niklas Krog skriver för alla åldrar men mest för barn och ungdomar. Han skriver mycket fantasy, till exempel i serien Legenden om Tann och Trilogin om Frihetskrigen, men också historiska romaner som de om Alexander den store (Janus-serien). Och så skriver han för ungdomar om basket i böckerna om Turk & Ayla.
Niklas Krog sitter på stol nummer 6 i Svenska Barnboksakademin.

Vägen av Cormac McCarthy:
En far och hans unga son vandrar på en väg genom ett öde landskap. En katastrof har inträffat och civilisationen är slagen i spillror. Alla djur är döda och det finns ingenting att äta. Människor de träffar på är hungriga. Mannen har en pistol med två skott och om de hamnar i en situation där han inte kan rädda dem är hans plan att skjuta sin son, sedan sig själv. Hellre det än att falla levande i händerna på människoätare. Mannen och hans son äter inte människokött.

Allt handlar om att hålla sig vid liv. Mannens hustru och pojkens mamma tog livet av sig innan boken börjar. För att hon inte orkade fortsätta längre. Mannen för sonen mot en avlägsen kust i hopp om att finna någon mening med tillvaron. Emellanåt hostar han blod och han förstår att han är allvarligt sjuk.

Vägen är den starkaste och hemskaste bok jag någonsin läst. Fullkomligt besinningslös. Släpper inte taget. Det finns scener i boken som jag nästan önskar att jag inte hade läst. Ändå måste jag rekommendera den. Utsökt rakt och enkelt skriven. Inte ett onödigt ord.

Tjuvarnas stad av David Benioff:
Året är 1942 och staden Leningrad har varit belägrad av tyska trupper i nästan ett år. Allt är slut. Den unge Lev hamnar i fängelse och får dela cell med Kolja. Översten som för befälet över fängelset har ett problem. Hans dotter fyller år och han behöver 12 ägg till en födelsedagstårta. Men det finns inga ägg.

Lev och Kolja får i uppdrag att hitta 12 ägg i den belägrade staden. Om de lyckas blir de frisläppta. Annars väntar halshuggning.

En fantastisk bok om vänskap och kamp. De två vännerna får uppleva massor under sitt letande efter 12 ägg till överstens tårta och det känns som om jag som läsare får följa med två unga män som kunde ha levt i Leningrad vid den här tiden. Väldigt personlig och levande berättelse.

Niklas Krog

 

Utlottning!

Nu har du chansen att vinna ett paket som innehåller tre av Niklas Krogs fantasyböcker för barn: Dräparen, Havet och Ömannen (Legenden om Tann). Läs dem själv, läs dem för dina barn eller ge dem till dina barnbarn i julklapp!
Gör så här: skriv ett eget inlägg (eller skriv i kommentarsfältet) med ditt bästa boktips och länka oss i ditt inlägg (3 lotter) eller sprid ordet om Kulturkollo i sociala medier (FB: 1 lott, Twitter: 1 lott) och lämna kommentar inklusive länk(ar) hos oss. Om du gör alla delarna så kan du totalt få 5 lotter. Glöm inte lämna en mejladress i kommentarsfältet. Du har fram till fredagen 29/8 kl 16.00 på dig att delta.

Kategorier
Kulturkoll

Helena hela dagen!

helena-top

Idag är det dags för mig att presentera mig här på Kulturkollo. Jag kommer göra det genom att berätta om älsklingsböcker och önskeläsning, och så blir det lite värmlandskärlek och shelfies också. Jag tror att ni efter idag kommer ha en rätt bra bild av vem jag är och vad jag läser. Om inte kan jag rekommendera en titt på min blogg Fiktiviteter.

Jag började leka med HTML-kod för kanske tio år sen när jag gick på bibliotekshögskolan, och på den vägen är det. Bokblogga har jag gjort i ganska exakt fem år. Och jag älskar det, därför är jag här på kulturkollo också, för att få göra ännu mer av det jag älskar. Till vardags är jag bibliotekarie, jobbar med bokcirklar, sociala medier, boktipsande och inköp av skönlitteratur för vuxna, snacka drömjobb! Jag har två ungar som går i ettan och trean. Jag har en katt, en man och ett radhus. Jag älskar choklad och tycker mycket om att sova. I övrigt är jag väl också som alla andra kan jag tänka.

Nu gör jag som Lyran, Lotta och Fanny och kör en presentation medelst boktitlar, häng gärna på om du inte redan har gjort det!

Kategorier
Kulturkoll Romankoll

Det finns favoriter och så finns det f a v o r i t e r!

helena-top

Jag snackar läsning som berör lite extra. Tidlös läsning som stannar kvar och där navelsträngen sitter ovanligt hårt. Jag kanske inte minns exakt vad de handlar om (vanligt förekommande!), men jag minns känslan. Läsupplevelsen. Några av dessa listar jag nedan och ordningen har ingen som helst baktanke. Ibland handlar det om hela författarskap och ibland om en enskild bok.

Det stora internationella genomslaget fick  Chimamanda Ngozi Adichie med En halv gul sol, i vilken hon fick hela världen att minnas Biafrakriget som utspelade sig mellan 1967-70. Hon lyckas på ett passionerat, närvarande och nyanserat sätt att fängsla läsaren med sina människoskildringar och med det historiska skeendet (utan att bli historiskt tung och torr). En tegelsten, men läsupplevelsen! Med reservation att jag ännu inte har läst hennes senaste så kan jag varmt rekommendera hela hennes utgivning.

Gardell. Gardell. Gardell. Han talade rakt till mitt tonårsjag med En komikerns uppväxt och knockade mig med trilogin Torka aldrig tårar utan handskar: Kärleken, Sjukdomen, Döden, Norstedts (2012-13): Jag skrev i den första recensionen: “När jag kom till sista punkten på första sidan så kom jag på mig själv att jag hållit andan från första stavelsen. Med en klump i halsen och en i magen förstod jag att detta är en bok som kommer att göra ont både psykiskt och fysiskt. En bok som kommer att slå en rak höger direkt mot hjärtat.” Så blev det.

En bok som utmanade mig med sitt provocerande språk och som visade att det är helt okej att inte skriva som alla andra (och att man t.o.m. kan bli utgiven) var Ett öga rött av Jonas Hassen Khemiri. Idag är det kanske vanligare att man leker med språket i romanform, men då (2003) var det ovanligare (i alla fall i min, då, begränsade läsvärld).

Svindlande höjder från 1847 av Emily Brontë; Kärlekshistorien mellan den föräldralöse Heathcliff och hans fostersyster Catherine. Det är dunkla kalla stenhus, en dimhöljd trolsk hed, tragedi, kärlek och fylld av mystik och symbolism. Kompositionsmässigt är den enastående. Tillägggas bör att jag läste denna under studieåren med mina litteraturvetarglasögon. Omläsning vill jag helst undvika då jag inte vill förstöra den första läsupplevelsen.

Cormac McCarthys Vägen från 2006: Favoriternas favorit! En tämligen tunn bok, men som fick mig att känna djupt in i märgen: jag frös och hungrade. Jag grät. Floder! Du får följa en far och en son på en vandring genom ett apokalyptiskt land där himlen är för evigt grå, eldarna härjar landskapet och människan visar sin sämsta och bästa sida. En bok som rör dig ända in i själen.

En av mina favoritförfattare är Joyce Carol Oates. Om jag bara ska välja en bok, så väljer jag Dödgrävarens dotter, med den enkla anledningen att den var min första Oates. En intensiv, fascinerande och fysiskt påtaglig berättelse om Rebecka, vars familjen slås sönder p g a en till synes oundviklig tragedi. En historia som är djupt engagerande och det var svårt att lägga boken ifrån sig. En bok som känns i magen – både på gott och ont. Oates är kanske den författare som jag har läst minst av och ändå sätter som en av favoritförfattarna (hon ger ju ut böcker i en rasande fart, så jag hinner helt enkelt med).

En annan av mina favoritförfattare är Sofi Oksanen och då väljer jag att lyfta fram hennes Utrensningen, som handlar om den gamla kvinnan Aliide och den unga Zara, vars öden flätas samman i en gripande historia. Den är fylld av skuld, skam, hemligheter och skriven på ett vackert språk där du kan ana både återhållsam raseri och livsglädje.

Avslutningsvis vill jag ta med Toni Morrisons Älskade, Bra böcker (1988): En suggestiv dimma ligger över berättelsen om Sethe, hennes familj och deras mörka historia.Trots att Morrison förenar realism med magiska inslag upplevs historien som trovärdig och kryper därför in under skinnet på läsaren. Och språket! Språket!

Skärmavbild 2014-08-08 kl. 12.42.28

Kategorier
Kulturkoll Lyrikkoll Romankoll

Fanny listar eländes elände

helena-top

Ja ni vet – sådana där böcker som är fyllda till bredden med eländes elände, men som ändå är så himla bra. Vill du läsa mer om boken så klicka dig vidare på respektive titel.

Ångest av Pär Lagerkvist: Andra sextonåringar fyllda med tonårsångest fann kanske Morrissey. Eller Kent. Jag fann Lagerkvist. Mer kött och blod och drypande ångest får knappast plats med mellan två pärmar. 

Vägen av Cormac McCarthyBoken handlar om kärleken mellan far och son och deras resa genom ett apokalyptiskt land. Det är svart. Det är tungt. Det är vemod. Men också kärleksfullt. Och ibland nästan hoppfullt.

Älskade av Toni Morrison: I Älskade förenar Morrison realism med övernaturliga inslag, men det är en historia som trots detta upplevs som trovärdig och kryper därför in under skinnet på läsaren. Historien om Sethe, Denver och Älskade är såväl tragisk som fängslande.

Vi kom över havet av Julie Otsuka: En kollektiv berättelse (utan ett berättar-jag) som skildrar de japanska kvinnorna, s.k. postorderbrudar, som under mellankrigstiden valde att lämna sitt hemland för att bosätta sig i Kalifornien. En liten bok som rymmer stor smärta.

Mississippi av Hillary Jordan: Boken som har hela sex berättarröster skildrar en gripande historia om fanatism, rasism och ”traditionens förkrossande makt” i den amerikanska södern mot slutet av andra världskriget. 

Glasslottet av Jeanette WallsDet är en förfärlig och emellanåt alldeles underbar historia som Walls berättar i sin självbiografiska bok. En bok som borde få lite extra uppmärksamhet. 

Han bara slog och slog av Éléonore MercierUnder sjutton år skriver Mercier ner den första meningen i varje samtal som hon tar emot som telefonist på en kvinnojour. Eländes elände är bara förnamnet. 

Våld – En historia om kärlek av Joyce Carol Oates: Våld är en kort, intensiv och omskakande berättelse. Du håller andan boken igenom och kommer troligen att ge dig ärr i lässjälen. En käftsmäll som känns länge.

Vi måste tala om Kevin av Lionel Shriver: I form av en brevroman ger Shriver röst åt den osympatiska och förbittrade Eva Khatchadourian, vars son har utfört en skolmassaker. En omskakande bok som väcker frågor kring utanförskap, ansvar och skuld.

Gå din väg men stanna av Johanna Nilsson: Fortsättningen på Nilsson debutroman Hon går genom tavlan ut ur bliden. Det är få förunnat som kan beskriva psykisk ohälsa som Johanna Nilsson kan (och Lagerkvist).

Bild: “Dystopia” av Noah Bolton (CC BY-NC-ND 2.0)