Ett inlägg i vilket vi kommer ut som bröllopsrojalister

Det är bröllop på gång idag. Ett som får lite mer uppmärksamhet och säkert en massa andra också. Vigseln mellan prins Carl Philip och Sofia Hellqvist hålls idag i Slottskyrkan med början 16.30. Oavsett hur ointresserade vi är av prinsar och blivande prinsessor i vanliga fall, har ett par av oss insett att bröllop ändå är viktiga, även kungliga sådana.

Linda: När jag var drygt två år gifte sig Kung Carl XVI Gustaf och Silvia Sommerlath. Det var den 19e juni 1976 och jag har ett svagt minne av att jag dansade framför tv:n, nära, nära, beundrandes det vackra paret. Troligtvis kommer jag egentligen inte ihåg någonting, jag var faktiskt bara två år, men jag har fått berättat för mig att jag åt persilvia hela sommaren och pratade om kungen och Silvia, så någon slags avtryck satte bröllopet i vilket fall.

Lotta: Mitt första kungliga bröllopsminne är prinsessan Diana och Charles, 29 juli 1981. Jag minns hennes stora marängklänning, Charles stora öron och jag minns hur jag och min kompis sprang så fort vi kunde mellan våra hus, med paraplyer i spöregn, för att inte missa en minut av bröllopet när den ena av oss var tvungen att gå hem och äta.

Linda: Jag minns också Dianas och Charles bröllop och hur ledsen hon såg ut. Min farmor absolut älskade kungafamiljen och av någon anledning var hon barnvakt åt mig och syrran flera gången då Året med kungafamiljen sändes. Det var nog då jag blev smygrojalist och trots att jag faktiskt inte bryr mig alls om vad som händer med någon i kungafamiljen under året, kan jag inte låta bli att dras med i bröllopsyran. Bröllop är ändå något speciellt.

Lotta: Jag är ingen rojalist, men jag är bröllopsrojalist. Jag älskar monarkin just i bröllopstider, men inte så mycket annars.

Linda: Bröllopsrojalist är en bra titel. Det är jag nog med. Egentligen har jag ingen åsikt om huruvida vi behålla monarkin eller inte och jag kommer inte att gå in i någon politisk diskussion, men jag kan konstatera att jag har svårt att slita mig från just de kungliga bröllopen. Daniels och Victorias, med den vackra, rörda bruden, Björn Skifs och prinsens fina hyllningstal. Även det hölls den 19e juni, men 34 år senare. Det verkar vara något med just junibröllop. Vi hade också ett junibröllopet, mest av praktiska skäl, då mina föräldrar skulle på långresa och vi själva gärna ville göra en rejäl bröllopsresa. Nu är det så dags för ännu ett junibröllop, ett kungligt sådant.

Lotta: Kungliga bröllop är en riktig tv-fest! Lite mousserande, äta gott framför teven och följa med i rapporteringarna hela dagen. Är det nu jag ska bekänna att jag spelade in hela Daniels o Victorias bröllop från den ena kanalen samtidigt som jag tittade på den andra, för att inte missa en enda sekund? Så jag är inte riktigt nöjd med årets krock, när jag ska gå på ”äkta” bröllop samtidigt som prinsbröllopet på lördag? Hur tänkte de i sin planering? Nåja, tack och lov finns det ju inspelningsmöjligheter.

Linda: Du spelar in alltså? Då är du en mer hard-core bröllopsrojalist än jag. Jag tittade på Daniels och Victorias en stund och till Madeleines och Christopher ONeills bröllop blev det faktiskt ett glas bubbel, trots att jag tycker att han verkar vara en riktigt obehaglig typ. Prins Carl Philip och soon-to-be prinsessan Sofia verkar båda rätt sympatiska, trots att jag nästan fick ta fram skämskudden under den lilla stund jag såg av programmet inför bröllopet på Tv4. Men, men, man ska väl vara glad att de får bestämma själva numera de små liven. På söndag återgår jag till att inte bry mig ett skit. Om det inte hålls något fantastiskt tal som jag kan använda i retorikundervisningen. Daniels börjar bli uttjatat.

Fram med näsdukarna och bubblet. Snart är det dags …