Genom paradiset på en spikmatta av Jannice Eklöf

linje-viktoria

spikmattaTänk er Bridget under småbarnsåren, fast i en svensk förort. Ungefär så men med ett oändligt mycket hetsigare humör. Där har ni Stella som den här boken handlar om och jag känner så sjukt mycket igen mig bara några sidor in att jag inte kan annat än älska den här boken. Visst, hon är oresonlig, hon är kanske inte alltid den mest klipska men herregud, sömnbrist och ständiga pikar från omvärlden och familjen om hur man ska ta hand om sitt hem kan ju förstöra den mest logiska varelse. Nu misstänker jag inte att min man är otrogen som Stella gör, jag har heller inte en djupt rasistisk svärmor eller en syrra med flera ungar som råkar bli på tjocken igen, men det är mer känslan som är så himla lätt att identifiera sig med om man försöker rodda familj, barn, jobb, vänner och någon form av självkänsla och egen personlighet där mitt i. Det är bar så himla roligt och jag hoppas så att det blir fler böcker om Stella eller i alla fall av Jannice Eklöf.

Handlingen då? Jo, om man inte förstått det av mitt svammel så har vi här en nybliven småbarnsmamma, Stella, som just är på väg att komma ut ur bebisbubblan och gå på sin första mammaträff på BVC när boken börjar. Istället för sympatiska instämmande suckar om sömnbrist, otacksamma män, slitna kroppar och ostädade hem så möter hon en bunte fruar från Stepford som alla har perfekt färgmatchade små bebisar som inte skriker och fixar amning och allt annat som om de vore högpresterande Ivy League-barn.

Mitt i detta börjar hon misstänka att hennes man, som dessutom verkar ha noll koll på hur mycket jobb Jannice faktiskt lägger ner på att ta hand om deras gemensamma avkomma och gärna drar på stan med kompisarna, jo, att han kanske har träffat en ny och mindre sliten och mer tacksam tjej.

Stella startar en hemlig blogg där hon öser ur sig all frustration över vaknätter, oro, amning osv. Naturligtvis säger hon ingenting om saken till sin man, än mindre till hans utomjording till mamma. Efter ett tag märker hon dock att hennes EGEN mamma förmodligen läser bloggen. Vilket leder till en hel del upptäckter som hon är allt annat än beredd på. Dessutom misstänker hon att tjejen som vikar för henne på kontoret där honom jobbar förmodligen gärna vill ta hennes jobb ifrån henne. Vem har inte varit orolig för det när man varit mammaledig liksom. Att den perfekta och energifyllda versionen av en själv ska valsa in och göra att chefen aldrig vill att man kommer tillbaka.

Det här är nog framför allt roligt om man själv befinner sig i ungefär samma situation. Med hormoner som rusar runt i kroppen och en oförstående omgivning som mest undrar ”vad f*n det är med en”. Småbarnsåren ÄR underhållande om man ser på det hela med lite svart humor. Och ändå sitter man där, precis som Stella, och tittar på sitt underbarn till barn som helt makalöst börjar krypa och man tänker att man aldrig kommer att hänga med. Att det går för snabbt. Att snart tar ungen studenten och man lipar för att man redan tar ut sorgen i förskott när de flyttar hemifrån för att inget, inget går upp emot kärleken till den där krävande och förfärliga lilla krabaten. Titeln säger det mesta. Det är mycket ytterligheter och lämpar sig utmärkt för en bok fylld med humor. Dessutom är det lagom lättsmält för en preggohjärna att ta in.:) Rekommenderas.

[box type=”tick” icon=”none”]Titel: Genom paradiset på en spikmatta

Författare: Jannice Eklöf

Förlag: Hoi förlag

Utgivningsår: 2016[/box]

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.