Galaxer i mina braxer

Ja herregud. Vad har vi gett oss in på? Veckans tema heter ”Till rymden och vidare”, och det kändes förmodligen som en bra idé när temat bestämdes, och det kändes antagligen som en okej idé för min del eftersom jag räckte upp handen och sa att jag kunde vara temageneral. Men herregud och galaxer i mina braxer, vem orkar tänka på rymden i midsommarveckan, och vem orkar ens tänka på rymden överhuvudtaget?

Ibland fastnar jag i tankar som hur mycket bananer det egentligen finns på jorden. I varje liten matbutik, kiosk, stormarknad, i min lilla stad finns det bananer. Varje dag, hundratals, tusentals bananer. I hela länet finns det ännu fler. Tänk då över hela Sverige. Massor av bananer. Oändligt mycket bananer! Och i hela Europa, i hela världen är det likadant. Bananer, bananer, bananer. Jag kan få ont i huvudet när jag tänker på hur mycket bananer det måste finnas i omlopp i den här världen, som skördas och fraktas runt, runt. Och om bara det gör mig matt, hur tror ni då det känns när jag tänker på rymden och hur liten jorden med alla sina bananer är i det sammanhanget och om rymden nånsin tar slut och vad finns bortom rymden? Där finns väl ingenting om den nu är oändlig, och vad är egentligen oändligt när det finns oändligt mycket bananer??

Rymden skrämmer mig, och jag förstår mig heller inte på den. Jag har sett alla dom där rymdfilmerna med Matt Damon, och jag sitter som en treåring och frågar varför gör han så, vem är det där, vad hände nu, hur gick det där till… och så vidare. Det är obegripligt. Jag har inte sett en bra rymdfilm sedan E.T och den utspelade sig ju inte ens i rymden.

Nåväl, i år är det 50 år sedan den första månlandningen (om den nu hände?) och det är väl värt att fira (eller inte?). Oavsett vad man tror om det så kommer den här veckan att handla om rymden och oändlighet och allt det där som både skrämmer och fascinerar oss, och tydligen också om bananer. Välkommen ut i rymden och vidare!