av De senaste åren har jag gått totalt all in på Bokmässan, flyttat in på Gothia och knappt lämnat förrän på söndagseftermiddagen. I år kände jag mig dock mindre pepp än på länge och kanske var det därför det blev en ovanligt trevlig mässa. Jag hade absolut inga förväntningar, men har fått uppleva riktigt bra seminarium, många av dem om bildning, folkbildning och demokrati. Just folkbildning är ett av nästa års teman, så då blir det mer av den varan. Bäst är ändå, som alltid, att hänga med goda vänner och verkligen hinna prata.
Årets sorgligaste: På torsdagen lyssnade jag på ett samtal mellan Lizzie Doron och Göran Rosenberg (det är de som syns på bilden ovan) som primärt handlade om Dorons författarskap, men också om utvecklingen i Israel från ett drömland till ett land som Doron tvingats lämna, då hon valt att skildra palestiners situation i landet. Hon är en judisk författare, dotter till förintelseöverlevare och uppvuxen i Israel. Ändå kallas hon antisemit och lever i exil i Berlin. Det var ett fint och väldigt sorgligt samtal som berörde mig djupt.
Årets trevligaste: Måste ha varit när Lotta Olsson samtalade med Mats Strandberg, John Ajvide Lindqvist och Johan Theorin om gränslandet mellan skräck och spänning. Olsson är en riktigt bra moderator och de tre herrarna som hon kallade ”Little shop of Horrors” var både avslappnade och trevliga. Annars var det få seminarier som verkligen blir ett samtal, men både Olssons proffsighet och författarnas intresse av varandras skrivande gjorde det här till en riktigt trevlig stund. De konstaterade också att de som skriver om det värsta eller för den delen spelar en hemskaste musiken ofta är trevligast. Poeter och schlagerartister ska man däremot akta sig för.
Året mest tänkvärda: Jag vet egentligen massor om hur den avreglerade välfärden har påverkat och förstört massor i vårt land. Under seminariet hamnade jag bredvid Marcus, en av två som driver Tankesmedjan Balans och det är tack vare honom som mycket av det Johannes Klenell och Karin Pettersson skriver och talar om är bekant. Jag vill läsa både Klenells Bananrepubliken Sverige om hur lobbyismen styr politiken allt mer och Petterssons Förbannelsen Hur Sverige fastnade i 90-talet och förlorade framtiden om hur beslut tagna under 90-talet inte minst av Socialdemokraterna, har skapat det kaos vi befinner oss i nu där Aktiebolag med säte i Saudiarabien kan göra enorma vinster på bekostnad av våra barns utbildning.
Årets roligaste: Seminariet med Maria Maunsbach, Kalle Lind och Johanna Schreiber var otroligt roligt, men också tänkvärt. De tre författarna bjöd på sig själva och lyckades få mig att verkligen vilja läsa deras tre nya böcker. Maunsbachs planerar jag att lyssna till, då hennes inläsning av förra boken Lucky Lada och jag var helt fantastisk. Läs gärna Annas recension senaste En magisk man.
Årets bokköp: Jag gick förbi Se människan, svenska kyrkans scen när förre ärkebiskopen Antje Jackelén intervjuade Fredrik Lindström om sin senaste bok Hoppas, hoppas. Han läste titeldikten och jag blev enormt berörd. Tyvärr hann jag inte stanna och köpa ett signerat exemplar, men en bok fick jag med mig hem i alla fall.
Årets överraskning: Mycket under den här mässan har skett av en slump. Jag hade till exempel inte alls tänkt att lyssna på seminariet med Bea Uusma, Mats-Eric Nilsson och Patrik Svensson. Mycket för att jag sällan läser sakprosa, men kanske ännu mer för att jag brukar ha lite svårt för Lina Thomsgård. Nu visade det sig att hon var en utmärkt moderator och författarnas böcker verkar jättespännande. Mest blev jag sugen på att läsa Nilssons Fröken Ceders hemlighet.
Årets upplevelse: Det går inte att komma ifrån att det var häftigt att se Chimamanda Ngozi Adichie få priset Sjöjungfrun och sedan höra henne samtala med Agri Ismail. Ännu en riktigt bra intervjuare och jag blev riktigt sugen på att läsa hans roman Hyper.
Årets stalkervarning: Jag hamnade av en slump på flera seminarier där Åsa Wikforss deltog och hon var som vanligt briljant. Självklart hade hon noll koll på mig, men jag mötte henne så ofta under de första dagarna att det nästan kändes som att jag (omedvetet) förföljde henne.
Sammanfattningsvis har jag haft några fantastiska dagar i Göteborg och hotell för nästa år är redan bokat.
