Kategorier
Evenemangskoll Kulturkoll

The tant guide to bokmässan

linje-viktoria

Denna vecka har vi kunnat läsa om alla möjliga sorters härliga och mindre härliga tanter. För att avsluta i rätt anda tänkte jag här bjuda på lite Bokmässepepp i form av ”Tantens guide till att överleva Bokmässan”.

1. Packa rätt –packa lätt

Du kommer ha tung packning hem, överdriv inte med att packa för mycket dit. En bok räcker. Ja, jag lovar. Bara en. Du kommer att ha fler med dig hem. NEJ! Bara en, sa jag! Och e-böcker förstås. Om det mot förmodan skulle knipa.

Kategorier
Romankoll

I min värld är tantbegreppet så skrotat – Eva Swedenmark

Foto: Elin Swedenmark

anna-top

Det har kommit ett stort gäng med romaner det senaste året som handlar om kvinnor i övre medelåldern som på olika sätt tar tag i och förändrar sitt liv. Jag har läst om systrarna i Lena Ackebos Världens vackraste man, änkan i Tisdagsklubben av Anna Fredriksson, syskonen i Elin Olofssons Gånglåt och systrarna i Linda Olssons En syster i mitt hus och så har jag förstås läst Eva Swedenmarks underhållande roman Om ni inte börjar leva gör jag slut.

om-ni-inte-borjar-leva_72dpiDen handlar om fyra kvinnor runt det sextio som av olika anledningar fastnat i livet. De har ett arbete de inte trivs med eller som gör dem sjuka, de saknar sina utflugna barn eller så har maken lämnat dem för en yngre årgång. Ändå ses de med jämna mellanrum och pratar om hur bra de har det. Efter några glas vin kanske samtalsämnena sträcker sig så långt som till olika krämpor eller klagan på makarna men aldrig att de talar om sina drömmar. En middag får en av väninnorna nog och uppmanar de andra att det är dags att börja göra något åt sina tråkiga liv. Alla ska skriva en lista över vad de vill göra, vad de vill förändra och snart är de fyras gäng i full färd med att beta av sin lista. Det blir både äventyrligt, dråpligt och allvar på samma gång. En fin kombo, men det får inte kallas tant-lit!

När jag skrev om den på min privata blogg så kallade jag den tant-lit och det gillades inte särdeles av författaren så låt oss höra vad Eva själv säger:

– Tant, hurdan är man egentligen när man är tant?

Men det är en fråga jag inte har någon aning om hur jag ska besvara. Eftersom jag inte är och aldrig kommer att vara en tant. När jag var barn blev kvinnorna i min trappuppgång tanter när de gifte sig och skaffade barn. Tant Gustavsson, tant Swedenmark … så kallade vi dem. Kvinnorna som lagade maten, tog hand om barnen, städade medan papporna gick till jobbet. Jag tänker ibland att tanterna var ju under 30. Tantkappa var ett begrepp, tråkig och präktig. Jag har alltid tyckt att tantordet var ett sätt att ringa in kvinnor, gruppera de, ofarliggöra dem. De verkade inte ha någon makt över livet, tanterna i min barndom. Undra på att jag blev besatt av Borta med vinden vid tio års ålder och gjorde Scarlett O´Hara till min eviga idol på den tiden, en kvinna som tog kontroll över sitt eget liv, som dikterade sina egna villkor.

– Dina fyra huvudpersoner i Om ni inte börjar leva gör jag slut är alla mer eller mindre tanter i början av romanen och när den är slut passar begreppet Mappie (mogna attraktiva pionjär personer) helt klar bättre. Är det dags att pensionera tantbegreppet?

Kategorier
Kulturkoll

Det är aldrig för sent, eller?

Linda
Mrs Greenslade har förlorat sin man och när vi träffar henne för första gången försöker hon ändra ett abonnemang, men eftersom hennes döde make står på det går det inte. Telefonisten vägrar lyssna och upprepar gång på gång att hon måste få tala med den person som står på kontraktet. Tänk att mista någon och tvingas lyssna på en känslokall telefonist, som upprepar standardfraser utan att lyssna. Tänk att bli gammal och inte vilja vara med längre. Att bjudas in till pensionärspartyn och inse att man snart är där. Att bli ensam, vara ensam och behöva gå vidare.

Men måste det innebär ångest att bli gammal? Kan det inte kännas befriande? Många är de tanter som äntligen vågar säga sin mening, som till exempel Yvonne Hirdman och Agnes Wold som bara är och verkar strunta i vad folk tycker om dem. De kan sin sak och kör på. Med all rätt ska sägas.

Kategorier
Grafik- och seriekoll Kulturkoll

Nu rekläjmar vi tanten va?

helena-top

Kulturtant – nu smakar vi på ordet en stund. K u l t u r t a n t. Mmm visst smakar det gott? Men inte för så länge sedan hade det en något fadd smak i munnen hos undertecknad. I samma veva som åldersångesten gjorde storstilad entré i mitt liv, så gjorde det onekligen lite ont att bli kallad tant. Jag, tant? Nej! I hear you Carolina.

Men sen – Carolina – var det väl kanske bara att inse fakta. Tant är coolt! Tant är någon som har skinn på näsan och som icke räds omgivningens alla måsten och skall. Tant gör vad tant vill. Nobody puts tant in a corner. [och tant skrattar just åt sina egna skämt]

Kulturtant då? Jo, vid ett besök på en bokcirkel på ett bibliotek i grannstaden så fanns de där. Livs levande. Kulturtanterna. Med trähalsbanden, med Gudrun Sjödén-lager-på-lager-stilen och som pratade om veckans kulturkonsumtion, såväl teater, utställningar som djupa diskussioner om litteratur. The original kulturtanten! Tänk att kunna lägga i stort sett all sin tid på detta!

Idag räds jag icke tant-begreppet och kallar mig stolt kulturtant, men med glimten i ögat naturligtvis. Tant har inget med ålder att göra utan med en livsinställning. Plötsligt är jag den som helt ogenerat köper mig en prickig dra-maten-väska, färgar håret tokrött och bär med stolthet mitt fina kulturtantshalsband. Och precis som Elin Lucassi så fint illustrerar nedan så både bloggar jag och dras obönhörligen till bubbelmingel på bokmässan. Glasögonen innehåller dock slipade glas för annars hade jag ju inte kunnat se och hälsa på alla andra fantastiska kulturtanter.

kulturtanter

Bild: Elin Lucassi
Missa inte Elin Lucassi på Instagram @rit_lucass
Kulturtantssmycke: Mind the Book

Kategorier
Kulturkoll

Tant kan du va själv

Lotta

Precis som Carolina skrev tidigare i veckan så har jag också svårt för begreppet tant. JAG är absolut ingen TANT. Skulle aldrig kalla mig för tant eller referera till mig själv som kulturtant. Kom igen när jag är åttio, då kanske jag känner mig mer bekväm med t-ordet. Eventuellt.

För t-ordet i sig har inte så mycket med ålder att göra. Se bara på Vivienne Westwood. Sjuttiofem år, men jag skulle aldrig drömma om att kalla henne för tant. Tant är mer ett mindset. Och not in my mind.

Det här är i alla fall min favorittant – Tant Strul.

P.S Lästips: Kajsa Grytts självbiografi Boken om mig själv.

Kategorier
Kulturkoll

Veckoutmaning: Favorittanter!

linje-viktoria

Denna veckas utmaning kändes ganska självskriven. Överallt finns det griniga och glada tanter och nu är frågan vem eller vilka som är din/dina favorit(er)? Själv är jag väldigt svag för den brittiska surtanten. På samma sätt om jag gillar griniga gubbar som löser fall så gillar jag även griniga damer som löser fall, även om de är betydligt färre. Typexemplet här är nog Vera och TV-serien med samma namn där Brenda Blethyn spelar en kriminalare som med humor men också stor intelligens löser grymma mord. Serien bygger på böcker av Ann Cleeves och även om DCI Vera Stanhope utgör seriens stora behållning så är den andra huvudpersonen det oerhört vackra nordengelska landskapet. Vera Stanhope får mig också många gånger att tänka på en annan favorittant, även om jag inte är säker på att jag skulle kalla henne just för tant. Ruth Galloway i Elly Griffiths deckarserie är ju arkeolog men trillar in i den ena mordutredningen efter den andra ändå. Brenda Blethyn ser ut lite grand som jag föreställer mig att Ruth gör, fast 30 år äldre. Rundlagd, oljerock, kort hår och båda har en sorts no-nonsens-attityd även om ingen av dem verkar vara medveten om det.

Hur ser din favorittant ut? Är det ett ideal eller en faktisk person? Kanske en släkting? Eller du själv? Svara direkt i kommentarsfältet, på instagram eller på din egen blogg, men glöm inte att länka så vi hittar listan!

Kategorier
Kulturkoll

Tant Gul, Tant Ful och Tant Strul

carolina-top

Jag har alltid haft problem med begreppet “tant”. Inget har fått mig så rosenrasande som när någon har kallat mig “lilla tanten” hur gulligt det än kan ha varit menat – och nu när jag på riktigt faktiskt HAR kommit upp i tantålder har jag fortfarande inte förlikat mig med ordet. Eller begreppet. Aldrig kommer jag att mysigt kalla mig själv “kulturtant” hur mycket jag än i verkligheten är det, hur många rynkor jag än har nuförtiden och hur skönt det än är att låta magen andas i en rymlig klänning (för att inte tala om den här kärleken till koftor som bara ökar med varje år som går…).
Så nu när Kulturkollo skulle ägna en hel vecka åt tanterna så vred jag mig av obehag – hur skriva om detta utan att låta alltför gnällig, negativ och blind för min egen ålder?? Well… genom att göra just så här, kanske? Visa upp alla dessa tanter JAG INTE ÄR.

Kategorier
Kulturkoll

Tant var det här

linje-viktoria

Med endast dryga två veckor kvar till bokmässan tänkte vi att det kunde vara dags att hylla den som hyllas bör nämligen TANTEN. Visserligen är det både män och kvinnor i alla åldrar som besöker mässan men vi ska ändå inte hymla med att det är tanten, eller snarare kulturtanten, som bär Kultursverige på sina axlar och som också är den som läser allra mest. Men det är inte bara inom kultursektorn som man kan hitta tanter. Överallt finns det starka, svaga, finurliga, elaka tanter som sätter sig på tvären, som skrider fram med basker på huvudet eller Gudrun Sjödén-kassar i handen. Tanter som smäller till nynazister med sin handväska. Tanter som betalar dyra pengar för operabiljetter. Tanter som bokcirklar tillsammans och tanter som stickar under föreläsningar.

Så omfamna din inre tant och förbered dig på en vecka full av snälla och elaka, modiga och fega, paranta och krumma underbara tanter! Tant var det här!