Vibeke Olsson – med egna ord

anna-top

Vi skickade en förfrågan till Vibeke Olsson inför vår temavecka om hon skulle vilja medverka med några tankar kring arbete i serien om Bricken. Hennes svar kommer nu här på Kulturkollo. Jag infogat mina frågor till Vibeke för att det ska bli lättare att hänga med i texten. Varsågoda:

Hej Anna,

Tack för Ditt intresse för mina böcker!
Roligt att Bricken väckt frågor och tankar.

– Man kan inte annat än älska romankaraktären Bricken. Hon är arbetsam, ansvarsfull och modig. Hon är ärlig och trofast. Man hittar många starka kvinnor i dina historiska romaner – varför väljer du ofta att lyfta fram flickorna och kvinnorna?

Att jag väljer att lyfta fram flickor och kvinnor beror på att det perspektivet ofta blivit glömt.
Men jag har också försökt mig på manliga berättare, ”Krigarens sköld” och ”Skymningens nådatid.
”Koltrasten i Tegnérlunden” och ”Murkronan” har växelvis man och kvinna. Vi är alla människor, oavsett kön och kultur tror jag vi kan leva oss in i varandra. Gunnar Ekelöf skriver: ”Det som är botten i dig är botten i andra”. I alla miljöer finns det ett undanskymt perspektiv.  Utifrån min kristna tro är det just det jag ofta dras till.

– Jag kan tänka mig att serien om Bricken har föregåtts av mycket research, den är ju tydligt förankrad i både tid och plats. Vilka har varit dina bästa källor till kunskap om livet på ett sågverk i slutet av 1800-talet?

Mina källor till 1800-talets och tidiga 1900-talets sågverksliv har dels varit böcker, dels dokument på Svartviks industriminnen, där föreningen ”Svartviksdagarna” samlar bilder och dokument.
Böckerna jag använt mest är:
”Sundsvallsstrejken 1879”  Dokument och historisk belysning – Barbro Björk och Sundsvalls museum.
”Den stora strejken” – Alfred Kämpe
”Hundra år av norrländskt sågverksliv” – Reinhold Olsson
”En krönika om sågverksarbetare” – Reinhold Olsson
”Svenska sågverksminnen” – Nordiska muséet
”Alnöbygd från forntid till nutid”
”Alnöbygd i utveckling”
”Alnöbygd i förvandling” – Föreningen sågverksfolket
”Livet äger rum” – Håkan Berglund–Lake
”Sundsvallsortens sågverksarbetar 90” – Lasse Cornell

– I första boken om Bricken så är hon 10 år och arbetar redan på sågen i Svartvik. Hade du någon speciell flicka i tankarna när du bestämde dig för att skriva boken? Har Bricken kanske till och med funnits på riktigt?

Bricken – och alla andra gestalter – är påhittade, utom naturligtvis sådana som August Palm och Curry Treffenberg. Pastorerna på Svartvik är ”riktiga”, för lokalfärgens skull, liksom förvaltarfruarna och t ex Olof Danielsson. Barnarbete var mycket vanligt på sågverken, och ökade där trots att det minskade i resten av samhället, så på det sättet är Bricken ”typisk”.

– Bricken växer upp i ett litet samhälle helt präglat av sågverket och arbetet är mycket viktigt för hela hennes familj, både för försörjningen men också som en del av identiteten. Arbete blir viktigare än utbildning, vad tänker du om det? Lever den kulturen kvar i Sverige också idag?

Intressant fråga, huruvida kulturen att arbete är viktigare än utbildning lever kvar i dag. Både och, skulle jag tro. Personligen tycker jag att vår tid ibland präglas av ett tyckande där man inte är beredd att lyssna på den som har kunskap och kanske forskat ett helt liv. Samtidigt finns en övertro på utbildning. Få talar om bildning. Respekten för arbete är ibland också satt på undantag.
På Brickens tid var kroppskrafter och praktiska färdigheter helt avgörande för att som egendomslös kunna skapa sig ett liv. Därav den stränga arbetsmoralen på sågverken – och i många andra miljöer. Den goda sidan var yrkesstoltheten. Det negativa var strängheten, en käring fick inte ”luta sig” en stund…

– Böckerna utspelar sig i folkrörelsernas tid och livet på sågverket påverkas mycket av både frikyrkorörelsen och arbetarrörelsen. Hur kom det sig att du valde att skriva om just den tidsperioden i Svensk historia? Kan den historiska romanen fungera som en kommentar till samtiden?

 Att jag valde att skildra just den här perioden beror dels på att 1800-talet alltid fascinerat mig, ”ångans och hoppets tid”, innan katastrofen 1914 begravde så många av våra drömmar.

Dels beror det på att jag själv är en folkrörelsesjäl, baptist och vänsterpartist.
Folkrörelsernas betydelse för att bygga det moderna Sverige kan inte nog betonas.
Mycket av den nya tiden började just på sågverken, de var den första storindustrin. Där möts bondesamhället och industrisamhället. Träpatronerna var en ”korsning” mellan gamla brukspatroner och moderna kapitalister.

Om den historiska romanen kan fungera som en kommentar till samtiden?
Jag hoppas det. Samtidigt tror jag inte att man som författare ska tänka för mycket på det, utan gå in i ”sin” tid. Samtiden ändras ju hela tiden, och sneglar man för mycket på den blir man snabbt inaktuell.
När man själv läser böcker, historiska eller samtida, ser man nya dimensioner allt eftersom samtiden ändras och saker händer i ens eget liv.
Älsklingsböckerna kan man därför upptäcka på nytt och på nytt.
Jag tror, rent berättartekniskt, att det allmänmänskliga träder fram just i det särskilda, tids- och rumstypiska. Vi lever ju alla i en fysisk och social kontext.

Till sist en fråga om ditt eget arbete.
 – Vad arbetar du med just nu? Fler böcker om livet på Svartvik eller något helt annat? 

Så den sista frågan. Jag projekterar nu för nästa bok om Bricken. Samtidigt håller jag på med ett helt annat slags berättelse, om en liten frikyrkoförsamling på 80-talet (1980-talet, alltså…)

Många varma hälsningar, tack för intresset och Gott Nytt år!

Vibeke

Stort tack till Vibeke Olsson och Vilhelm på Libris förlag som hjälpte oss med kontakten. 

6 kommentarer Lägg till din
  1. Åh, vad kul att läsa att det kommer mer från Vibeke Olsson, och mer om Bricken. Jag har bara läst 3 av böckerna än så länge.
    En av mina favoritförfattare sedan jag läste Ulrike och kriget på gymnasiet!

    1. Jag tycker så mycket om hennes romaner. De är djupt mänskliga och kloka. Gillar du hennes böcker så tycker jag att du ska vara med på utlottningen som vi har här på Kulturkollo!

  2. Tack för en intressant och trevlig intervju! Vibeke Olsson är en mina favoritförfattare. Har inte läst serien om Bricken, men är väldigt sugen på att göra det. Tycker om Olssons böcker eftersom de berör och är välskrivna.

  3. Tack för böckerna om Bricken. Har nu sträckläst alla fem. Jag har fått miljö och livsskildringar om en tid som varit. Det har varit speciell för min far bodde på konsul Barths barnhem och han sa att det var meningen att han skulle sjunga på Barths begravning. min farmor kom från Galström och farfar kom från Robertsfors. Han var kolare och fick på senare tid efter Barths död jobba i Åsarna. Farmors mor levde sina dagar på Svala fattighus, där de även hade tuberkulösa.
    Allt har du fått med som ger mig deras miljö.
    Än en gång tack

    1. Det låter verkligen som en läsupplevelse utöver det vanliga när du kan koppla den till släktens historia på det sättet. Så fint!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att förhindra skräppost. Läs mer om hur dina kommentarsuppgifter behandlas.