Bortom kollektivet

helena-top

Tiden, tiden, tiden. Ibland är den en motorväg och ibland en gropig grusväg. Ibland ser du målet klart och tydligt och ibland anar du att det kan komma någonstans bortom krokarna, men du kan inte se hur det kommer att se ut. Om jag ska välja att lyfta något speciellt denna jubileumsvecka, så är det allt runt omkring som har hänt, som jag inte såg när vi började.

Skratt, gråt, sorg, bubblande lycka, vemod, eufori, bedrövelse, medgång, framgång och motgång – allt har vi mött hos varandra under de här åren. Det är kanske det allra största av allt – vänskapen mellan oss i kollektivet. Tänk att alltid ha en virtuell axel där du alltid är välkommen att gråta ut eller att helt oblygt kan söka bubblande bekräftelse ifrån. Men vi har också fått möta så många andra som jag inte kunde ana när vi startade det här bloggkollektivet. Jag tänker på alla samarbeten, alla arenor utanför den virtuella bloggen som har blivit en stor och viktig del av Kulturkollo.

I augusti 2014 lanserade (oj, vad det lät pampigt, men ok…) vi Kulturkollo, men det dröjde någon månad tills vi träffades IRL. Innan dess hade vi fört alla samtal i den virtuella världen, men det var ju inte riktigt samma sak som att mötas ansikte mot ansikte och inte ha med sig skölden (läs: tangentbordet). Men det gick ju riktigt bra! Detta var på bokmässan 2014 där vi också för första gången mötte världen utanför som ett kollektiv. Det jag främst minns från den här bokmässan var när Linda, Lotta och jag fick träffa och intervjua Carol Rifka Brunt (jag tog främst bilder då star-struck:en slog ut min talförmåga).

En tid efter 2014 års mässa blev vi tillfrågade om vi på kollot inte ville ansvara för bokbloggarrummet samt arrangera ett antal event i anknytning till det. Jomenvisst svarade vi, så 2015 var året då vi hade vårt första samarbete med Bokmässan. Det är nog inte förrän så här i efterhand som vi verkligen har fattat hur bra och stort det blev.

Vi bestämde oss tämligen kvickt att låta bokbloggarrummet stå öppet för alla bokbloggare och få vara en oas där alla känner sig välkomna. Vad skulle vi ha för temamingel? frågade vi oss sedan. Vi diskuterade, vägde för- och nackdelar, stötte och blötte, dryftade, argumenterade, konfererade och vi ventilerade, ja ni hänger med. Vi valde till slut att ha ett mer brett och ett mer smalt mingeltema; bokälskarmingel och fantasymingel. (undertecknad)

Båda eventen blev riktigt bra, men det sistnämnda blev över förväntan. Vi lyckades sammanföra Sally Green, Siri Pettersen, Laini Taylor där Jo Salmsons modererade dem i samtal om fantasyförfattandets särskilda svårigheter och nöjen. Sånt som namn, till exempel och var de hittar dem och om det finns något som ”överbliven choklad”. Du kan läsa här och kolla på bilder här. Utöver vårt fantastiska mingel så fick bland annat Lotta och Helena träffa Mhairi McFaralane.

Året efter fick vi nöjet att vara medarrangörer av en bokfrukost på Sigtuna litteraturfestival 2016. Det blev en liten specialbokcirkel – en del av Kulturkollo läser – där Anna, Linda och Helena träffade författaren Linda Olsson och förläggaren Dorotea Bromberg. De samtalade om En syster i mitt hus och om du är nyfiken kan du läsa mer om samtalet här. Är du nyfiken på vad som mer skedde under Sigtuna litt för Kulturkollo kan du läsa en sammanfattning här. Jag läste tyvärr att Sigtuna litteraturfestival tar en paus i år, så vi får hoppas att den väcks till liv året efter.

Samma år 2016 hade vi åter igen ett samarbete med Bokmässan. Med 2015 års bokmässa i färskt minne så la vi i ännu en växel och utökade det till tre event: Bokälskarmingel, Feelgoodmingel samt Boksamtal. Åter igen siktade vi högt och Lisa Jewell och Mhairi McFaralane blev våra hedersgäster på feelgoodminglet. Även Anne Liljeroth, Christoffer Holst, Peter Barlach och Kristin Emilsson gästade oss. Vilket gäng! Den allra största wow-upplevelsen fick jag dock under boksamtalet med ingen mindre än Kim Thúy, som gästade Kulturkollo läser om boken Vi. Och vilket samtal det blev! Denna fantastiska människa!

När jag skriver det här så har det gått många timmar efter vårt bokcirkelmöte med Kim Thúy och ändå är jag skakig. Hon kom till oss på Kulturkollo läser och spred all sin energi och kärlek till orden till oss lyssnare på ett sätt som inte går att förmedla här i skrift. Det var ett underbart, magiskt och helt fantastiskt möte som jag ska försöka översätta och sammanfatta lite kort. En timmes ljudinspelning kan jag näppeligen transkribera, men jag gör ett försök att få med något av allt det kloka, roliga och berörande som Kim sa. Stort tack till förlaget Sekwa som varit så tillmötesgående och tack till alla besökare – utan era frågor hade samtalet inte blivit lika fint! (Anna)

***

Årets mest oväntade – givetvis när Kim Thúy, som precis studsat (ja, hon studsar) in till bokbloggarrummet för Kulturkollos boksamtal om Vi, får syn på Kollo-Lottas fiskbensfläta och utbrister i ett förtjust pip: Oh, vilken fin fläta! Har du gjort den själv? Visa mig hur! Varpå hon sliter ur sin egen hårsnodd, skakar ur håret och låter Lotta visa henne fiskbensflätandets detaljer. (Carolina)

I mars 2017 hade vi – representerade av Ulrica – ett samarbete med Studieförbundet. Ännu en gång en kombinerad bokcirkel som hölls både i FB-gruppen Kulturkollo läser och i verkliga livet på Malmö Litteraturfestival. En liten och tapper (med betoning på liten) skara fick prata med Catrin Ormestad om hennes Det nionde brevet.

Det här kunde jag verkligen inte förutse när vi startade Kulturkollo. “Alla dessa fantastiska möten”, suckar mitt introverta jag i skräckblandad förtjusning.

Bokbloggare är luriga typer. Vissa bokbloggare hävdar till exempel att de är tystlåtna och introverta. Snicksnack säger jag. Den går jag inte på längre. Släpp lös ett trettiotal bokbloggare i ett rum och ljudnivån blir så hög att det är näst intill omöjligt att föra ett normalt samtal. De pratar ju hur mycket som helst! Arbetsmiljöverket borde ha gjort ett ingripande. En del bokbloggare hävdar också att de är så kvällströtta att de inte orkar hänga med ut på Park utan måste sooova, men samma bokbloggare kommenterar och lajkar hejvilt på sociala medier ända in på småtimmarna…? Vad är det mer ni luras om? (Lotta)

Vad ser vi då framför oss? Hur blir det med Kulturkollo på Bokmässan 2017 kanske du undrar? I år fick vi tyvärr tacka nej till att ännu en gång arrangera event och hålla i bokbloggarrummet (vilket ger mig i skrivande stund en stor dos ångest då jag nu får se tillbaka på allt härligt vi har varit med om där). Varför? Kort och gott: det tar för mycket tid och kraft och sker helt ideellt. Vi är alla i olika faser med jobb och livet där ingen av oss har möjlighet att dra i detta arrangemang. Mycket tråkigt, men förhoppningsvis förståeligt. Kommer vi att alls vara på bokmässan? Självklart, men denna gång som press. Hoppas att vi ses där!

4 comments
  1. Jättetråkigt att ni inte har bokbloggarrum i år, det var så praktiskt att ha er alla på ett ställe att hänga med! Men fullt förståeligt såklart.
    Jag kommer i år och jag hoppas vi ses i vimlet (eller på fiket på övervåningen, för jag gissar att det är där jag kommer att hänga mellan seminarierna)!

Comments are closed.