Det finns nog få människor som är lika obrydda och ointresserade av naturen som jag. Visst bor jag på landet, precis vid en skog och visst är det trevligt att promenera i den ibland, men de flesta aktiviteter kopplade till naturen går bort för mig. Att plocka svamp och bär klarar jag mig fint utan och jag tror aldrig att jag har åkt på en resa vars syfte har varit att uppleva naturen. Sedan har naturupplevelsen blivit något fint ibland, som när jag varit på safari och faktiskt uppskattat en tidig morgon på en stilla savann, eller en fin vandring i bergen i norra Vietnam eller vid Beachy Head utanför Eastbourne och inte minst Kulturkollos resa till Malören i Kalix skärgård.
När barnen var små behövde jag dock engagera mig i naturen och då kanske främst djuren som befolkar den. Grabbarna O var helt tokiga i djurböcker och de får vara inspiration till dagens inlägg. Bland de gamla klassikerna har jag dock smugit in några nyare titlar som jag tycker om. Jag inleder dock med en riktig klassiker som jag läste hemma hos mormor och morfar nämligen Blomsterfesten i täppan av Elsa Beskow. Den kom ut första gången 1914 och för den som vill uppleva originalupplagan finns en fin faksimil på Litteraturbanken. Illustrationerna är det jag minns bäst, men de vackra blommänniskorna och det elaka ogräsfolket.
I nyare böcker finns naturen inte sällan med som något av en karaktär, där människans brist på respekt tas upp. Systrarna Adbåge har skrivit varsin fantastisk bok på temat. I Emma AdBåges Naturen får vi följa människor i en by som upplever de olika årstiderna och inser att livet blir mer komplicerat om naturen inte gör som de vill. Om det regnar för mycket, om det snöar för mycket eller om det blir alldeles för varmt är det svårare att leva. Lisen Adbåge har skrivit en av de mest obehagliga böcker jag vet, nämligen Furan, där träden hämnas på de människor som hugger ner dem. Nästan för läskig för små barn, men riktigt bra.
Sarah Sheppard debuterade när mina barn var i sin största djurfas och först ut var hennes dinosaurieböcker. Dem läste vi om och om igen och när jag glömt det mesta, kunde de nu vuxna barnen varenda dinosaurienamn när vi besökte Natural History Museum i vintras. Sheppard har även gjort fina böcker om nu levande djur och hennes färgglada illustrationer och kluriga texter gör läsupplevelsen till något alldeles särskilt. Det är sådana böcker som jag vill läsa även som vuxen.
En annan författare grabbarna O tyckte om var Björn Bergenholtz som gett ut en rad faktaböcker om djur och växter. De är också riktigt allmänbildande även för vuxna och ett tag var jag mycket bättre på att känna igen naturens invånare än jag är nu. Böckerna heter just ”känn igen” och i serien finns till exempel Känn igen 25 träd och buskar, Känn igen 25 blommor och Känn igen 25 fåglar. Tyvärr var de lite för stora när Maja Säfström slog igenom, men serien som innehåller bland annat Fantastiska fakta om djurungar och Fantastiska fakta om djur från förr är väldigt fin. I maj kommer Fantastiska fakta om djur i vattnet och Fantastiska fakta om djur i skogen, pekböcker för de yngsta i samma serie .
Det här var ett riktigt roligt inlägg, och intressant. De där ”Känn igen”-böckerna skulle jag vilja läsa för min egen del, särskilt den om fåglar. Jag älskar fåglar, men kan aldrig minnas vad de heter av någon anledning. Jag kände igen mig helt och hållet om att bo nära naturen, men ändå inte vara i naturen, så som många som faktiskt inte bor på landet är. Jag plockar inte heller svamp och bär, jag är rädd för att gå ensam i skogen eftersom jag råkat ut för en arg älgko, och jag är rädd att råka möta vildsvin eller en björn. Jag skulle aldrig åka på en semester som gick ut på att vandra i natur, det vore inte semester för mig. Men att vandra runt i byar på landsbygden, det är semester. Och jag älskar skärgården, men i lagom dos. Jag skulle inte vilja tälta på öarna, då skulle det bara bli dagsturer. Men jag känner ändå väldigt starkt att jag älskar landet och naturen. Emma AdBåges Naturen låter väldigt intressant, den skall jag tipsa en väninna om, som just skrivit klart ett manus till en barnbok, på ett liknande tema.
Jag skulle inte heller vilja vara utan naturen, men tycker som du att den behöver inmundigas i lagoma doser.