av 80-talet var det decennium jag ”blev vuxen”, jag gick från att vara en rätt stökig 18-årig gymnasieelev till att vara en mycket ambitiös universitetsstudent. Detta avspeglades också i min ”läsutveckling” där variationen var stor. Alla böcker jag kommer att omnämna skrevs inte på 80-talet, men det var då jag läste dem för första gången.
80-talet var ju ”tantsnuskens” era och likt alla andra läste jag bland annat Hollywoodfruar av Jackie Collins, Dockornas dal av Jacqueline Susann, Grottbjörnens folk av Jean M Auel, Vindsträdgården av Virginia Andrews, Tracys hämnd av Sidney Sheldon och hela serien Sagan om Isfolket av Margit Sandemo. Idag skulle jag kanske inte rekommendera någon av dem utifrån vare sig ett litterärt eller värderingsmässigt perspektiv, men i syfte att skapa läslust var de perfekta. Jag tror bestämt att läsning i unga år måste bygga på lust, men vill slå ett slag för att vuxna också behöver läsa och prata med ungdomar om de normer böckerna speglar.
Under 80-talet läste jag också några böcker som på olika sätt format mina värderingar, mina livsval och mig som person. Den första bok jag läste som berörde mig på ett djupare plan var Maken av Gun-Britt Sundström. Jag var runt 19 när jag läste den och blev starkt påverkad av upplevelsen att mina funderingar och svårigheter var universella, de delades av andra människor! Vid den tidpunkten försökte jag, liksom huvudpersonen Martina, hitta ett sätt att leva tillsammans med en pojkvän. Kanske överdriver jag något, men jag tror faktiskt att boken Maken har bidragit till att jag fortfarande lever tillsammans med samma person. Dessutom väcktes intresset för psykologi – mitt dåvarande framtida yrkesval – när jag hittade ett språk för att uttrycka och förstå inre skeenden.
När jag fyllde 23, d v s 1985, fick jag en annan av livets viktiga böcker – Öster om Eden av John Steinbeck – i present av en kompis. Romanen är ett familjedrama som spänner över flera generationer, och bygger på Bibelns berättelse om Kain och Abel, d v s den handlar bland annat om gränslös syskonrivalitet. Texten utforskar ondska och godhet, gestaltar människans fria vilja (timshel) i relation till arv och miljö och skildrar barnets längtan efter och behov av villkorslös kärlek. Det jag fastnade mest för som 23-åring var temat om människans fria vilja och det jag lärde mig i den här romanen formade viktiga och varaktiga delar av mina värderingar samt förstärkte intresset för kristen tro. Jag har nyligen läst boken igen och älskar den fortfarande – även om jag inte är blind för att den innehåller problematiska drag av både rasism och misogyni.
Satiren Egalias döttrar av Gerd Brantenberg var sannolikt den första feministiska litteratur jag läste och även den boken kom att starkt prägla mina tankar. Romanen var banbrytande när den kom ut i slutet av 70-talet, jag läste den nog närmare mitten av 80-talet. I landet Egalia är det kvinnorna som har makten och männen som arbetar i hemmet och tar hand om barnen. Kvinnorna går ut i krig, männen lockar skägget. Den unge Petronius högsta dröm är att få bli sjökvinna. Han kommer dock att ägna sitt liv åt ett maskulinistuppror, männen vill bryta de kvinnodominerade normerna och bränner sina pehåar. Samtidigt som romanen roar är den oerhört träffsäker och synliggör samhällets maktstruktur. Framför allt gestaltar författaren hur språket används för att befästa osynliga normer. Läsning av Egalias döttrar gav mig feministiska grundtankar som aldrig bleknat.
Sammantaget är det ganska intressant att försöka spåra litterära ursprung till värderingar man tillägnat sig tidigt i livet, sannolikt hittar vi alla viktiga böcker som format oss. Berätta gärna om era viktiga böcker i kommentarerna!
