Etikett: Benvärmare blandband & Bon Jovi

Kategorier
Kulturkoll

Åttiotalet ringde och ville ha tillbaka… allt.

helena-top

Vilken nostalgivecka vi haft, som inleddes med Benvärmare, blandband & Bon Jovi! Jag brukar säga att jag inte är en nostalgiker, men nog blir det lite svårt när gamla minnen väcks – om Bullen, Band aid, Törnfåglarna, Duran duran, Miami Vice, Modedockorna, Spanarna på Hill Street, Nöjesmassakern och när det snackas om blandbandets ultimata mix. Vi minns vårt -80-tal såväl som neon, pastelligt och barndomsnaivt som med tonårsångest och omvärldsuppvaknande (för flera av oss var det just nu som omvärlden tog plats i våra medvetande) och TV-rutorna fylldes av svältande barn, Tjernobyl och stormaktspolitik.

Carolina gick ”all in” i veckan och skrev hela tre inlägg; om sin kärlek till Ratata och Mauro Scocco (som tydligen sjöng bara för henne minsann?!) och lyckades i ett senare inlägg knyta samman OKEJ med Judith Krantz och inte minst skrev hon om Åttiotalets folkparksturnéer. Anna skrev om tantsnusk och bjöd på en fin bild på sig själv, vilket några frivilliga också gjort via Instagram med #benvärmareblandbandbonjovi. Helenas fina inlägg Ett annat 80-tal handlar om den då fruktade sjukdomen aids, litteratur om den och kärleken till Freddie Mercury.

Lottas inlägg En samlares nostalgitripp, fick i alla fall mig att gå ”down memory lane”. Jag var en. Jag var en samlare av rang. I Fangirlandet i sitt esse kunde ni läsa om vad tonårsaktiga hormoner kan leda till och Linda fick oss att minnas musiken, radioprogram och musik-TV i Blandband, LP-skivor och en Taube-chock. Några av oss var tweenies under -80-talet, andra var tonåringar och några av oss var barn – Johanna skrev om att vara barn på -80-talet och påminde oss om en härlig blandning av barnprogram.

Veckans utmaning gick ut på att berätta om sitt -80-tal utifrån vad man gjorde, såg, läste och vilka idoler man hade. Utmaningen fick ett härligt genomslag och det har varit otroligt kul att läsa – inte minst på grund av att vi alla är i olika åldrar och har upplevt -80-talet på så olika vis. Följande hängde på i utmaningen:

Yllet yrar

Den läsande kaninen

I will not keep calm and you can fuck off

I Elinas hylla

Bokrygg

Mias bokhörna

Feministbiblioteket

Lottens bokblogg

What You Readin?

Mest Lenas godsaker

Stories from the city

Bokhyllan i pepparkakshuset

Boklysten

Old adult reads young adult

Fantastiska berättelser

Enligt O

Fler svar finns i kommentarsfältet – missa inte det.

Jag hoppas att ni, likt jag, har haft en underhållande vecka! Nu är det dock hög tid att ta av sig nostalgikoftan och blicka framåt istället. Imorgon är det ny vecka och nytt tema. Välkomna!

Kategorier
Kulturkoll Ungdomsbokskoll

Blandband, LP-skivor och en Taube-chock

Linda
När åttiotalet inleddes var jag knappt 6 år och mitt åttiotal började snarare 1982 då jag var 8 år gammal. Det var då vår klass skrev brev till Olof Palme och bad honom att ta bort alla kärnvapen och även året då jag såg min första melodifestival och upptäckte musik som inte var från 60-talet. Palme svarade snällt på våra brev och pappa hade lite mindre inflytande över den musik jag lyssnade på.

Den första LP-skivan jag fick var ABBAs Super Trouper från 1980, men den första jag köpte var Carolas Främling. Även om jag inte nödvändigtvis vill kännas vid det, var hon en stor idol så länge hon körde gul byxdress. Första melodifestivalen fick jag se året innan tillsammans med mamma. När Chips stod som segrare var jag besviken. Min favorit var istället Chattanoogas Hallå hela pressen, som jag sjöng på ett bra tag efteråt. Någon singel köpte jag inte (i Göteborg köpte man inte singlar, utan vann dem möjligen på Liseberg) och det fanns få program på radio och inga program på TV där jag kunde lyssna på favoritlåten. 1984 dog jag lite av att se Herrey’s vinna både i Sverige och Luxemburg med sina gyllene skor och 1986 var det Style som fick mig på fall.

Fortsätt läsa ”Blandband, LP-skivor och en Taube-chock”
Kategorier
Kulturkoll

80-talets folkparksturnéer

carolina-top

Det här inlägget kom till efter lite påtryckningar från mina kollokollegor. Jag satt och letade efter ett foto på mig själv från 80-talet till mitt förra inlägg, och hittade då ett antal foton där jag sitter med armen runt diverse svenska popstjärnor. Jag lade upp ett av dem på kul i vår interna fb-grupp. De andra bara ”hur?! varför?? berätta mer!” och Anna tyckte bestämt att ”bloggen kräfva dessa bilder!” Och visst – de här bilderna härstammar från ett stycke 80-talskultur som väl inte riktigt finns längre: folkparksturnéerna!

Fortsätt läsa ”80-talets folkparksturnéer”
Kategorier
Kulturkoll Romankoll

Från OKEJ till Judith Krantz…

carolina-top

OKEJ? Och Judith Krantz??? Hur får du ens ihop de två i samma inlägg, Carolina?

Men det är väl inte så himla svårt… Det handlar ju om vad jag läste på 80-talet, förstås!

OKEJ får stå för min utåtriktade pop-del. Det var inte alltid jag köpte tidningen OKEJ, men jag och mina kompisar stod ändå och dreglade i timtal över den – inne i affären. En ny OKEJ = en smärre julafton. Var det ett specialreportage med många foton av Boy George – ja, då dog en av mina kompisar som var kär i Boy George. Var det i stället ett nummer med många bilder av Duran Duran, och särskilt han den där mörkhårige basisten, John Taylor? Ja då dog nästa kompis eftersom hon var kär i honom. Själv dog jag av lite av varje, men allra mest om Dave Gahan i Depeche Mode fick vara med på bild. Eller sångaren i Indochine, Nicola. Ååååå…. Och de nummer av OKEJ jag faktiskt också köpte och inte gratisläste åkte snabbt upp på mina dramatiskt överaffischerade väggar.

Fortsätt läsa ”Från OKEJ till Judith Krantz…”
Kategorier
Kulturkoll

Fangirlandet i sitt esse

helena-top

Jag tog klivet från barndomen in i tonåringen någon gång under andra halvan av -80-talet (1988 för att vara helt exakt). Tilläggas bör kanske att jag har en något äldre syster – en syster som var så cool i jeansjackan med axelvaddar, sina stora platsörhängen och pumps. Att hon har betydande del i mitt fangirlande hänger ihop med att mitt sådant började väldigt tidigt (för jag ville ju vara som hon). Vem ville inte dansa med Coco och Leroy i Fames korridorer? Eller vara så cool som Alex i Flashdance?

Men det jag kanske främst förknippar med fangirlandet under -80-talet hänger samman med film med manliga huvudrollsinnehavare, naturligtvis inkluderat en stor portion kärlek.

Fortsätt läsa ”Fangirlandet i sitt esse”
Kategorier
Kulturkoll

En samlares nostalgitripp

Lotta
Jag tror att 1980-talet lätt kan utses till samlandets årtionde. Inte bara för att jag var barn då och barn samlar på allt möjligt – utan för att alla samlade på någonting. Både stora och små. Jag ser inte alls samma samlarintresse i min omgivning nu för tiden. 

Jag samlade på allt. Klistermärken. Bokmärken. Frimärken. Sudd. Stenar. Snäckor. Gem. Tvålar. Servetter. Tändstickor. Såna där vanliga saker. Men jag samlade också på konstigare saker som urklippta roliga historier från veckotidningar och tidningsurklipp med Håkan Loob. Överhuvudtaget var det mycket klippa och klistra-projekt för mig hela 80-talet. Jag hade väldigt många pärmar med samlade bilder av olika slag i plastfickor.

Här är mina favoritsamlingar:

Luktisar. De där klistermärken som man skrapade och sniffade på. De kunde lukta gamla gympadojor, banan, choklad, apelsin, popcorn eller kanske skunk…Och så samlade man, bytte med varandra, och luktade. Och vet ni vad: MAN KAN FORTFARANDE KÖPA LUKTISAR!!  Äkta, original, obrutna luktisförpackningar med doften kvar. Jag blir nästan galen av habegär.

Klippdockor. Och det var inte såna här klippdockor man köpte färdiga utan jag klippte ut personer från Ellos och Haléns-katalogerna, skrev namn och ålder på baksidan, gjorde familjer, stora släktträd och lekte osunt mycket med mina papperspersoner. Lite grand som ett analogt The Sims.

Godispapper. Jag vet inte riktigt varför, men jag samlade på metalliga godispapper och hade en hel liten resväska full. Jag samlade också på andra godisrelaterade saker som tablettaskar och gåtorna från Päronsplitt.

Fluormuggar. De där genomskinliga muggarna i blått, rosa, gult eller grönt som fluortanten kom med. När samlingen inte fick plats i bänken så fortsatte samlandet hemma. Vete tusan vad jag egentligen gjorde med dem, men samlade gjorde jag. Och jag vet att många andra också gjorde det.

Men nu då? Nu har samlarintresset svalnat. Stenar från platser jag besöker samlar jag fortfarande – fast i mindre skala, i en enda skål. I övrigt hoardar jag allt möjligt i mina förråd, men dedikerade samlingar är det dåligt med. Det var bättre förr.

Kategorier
Kulturkoll Romankoll

Jackie, Danielle åsså Ayla

anna-top 

Nu har vi inlett temaveckan med att läsa om Carolinas besatthet av Ratata och eftersom vi är årskamrater hon och jag så känner jag väldigt väl igen mig. I mitt liv så var det Gyllene Tider  och Depeche som gällde under högstadietiden och sedan blev det Ratata och Pet Shop Boys.  Men vad läste vi då, vi som var 13 år när 80-talet inleddes och 23 när det tog slut?

Jag hade liksom lovat att det skulle hetta till i mitt inlägg men det blir nog lite dåligt med det. Jag ska på intet sätt göra mig till talesperson för en hel generation men man kan med rätta kalla oss tantsnuskets generation – om man nu inte tycker att tantsnusk är en något förklenande etikett att sätta på det som faktiskt föregick genren chick-lit. Huvudpersonerna i många av mina Jackie Collinsromaner var ju drivna affärskvinnor som slog sig fram i männens värld, bejakade sin lust och brydde sig föga om vad som passade sig. De ville leva livet och de ville göra det delvis på männenes planhalva. Samtidigt var 80-talet det glamorösa decenniet när yta var superviktig, alla skulle sola solarium, träna och fixa frisyrer. Läppglossa och permanenta och visst minns ni dansmodet med benvärmare och pösjeans? 1983 kom en av Collins kanske mest kända böcker ut och axelvaddarna blev allt bredare, hands up alla ni som läst Hollywoodfruar!

 

Fortsätt läsa ”Jackie, Danielle åsså Ayla”
Kategorier
Kulturkoll

Tisdagsutmaningen: Mitt -80-tal

helena-top
Kanske var du en av dem som vann högst-lugg-tävlingen 1987? Kanske du var en av dem som satte stor prestige i att få samman det bästa blandbandet? Du kanske likt jag fick låna syrrans lägenhet och spelade in MTV på VHS för att sedan gå på ständig repeat där hemma (efter att man fick spolat tillbaka eländet och hoppades på att bandet inte skulle fastna i maskineriet)? Du kanske inte ens var född under 1980-talet eller så vobblade du runt i blöjor? Alla kan dock delta på sitt sätt.

Veckans utmaning går ut på att minnas ditt -80-tal:
Vilken musik lyssnade du på?
Vad läste du?
Vad såg du på?
Vem/vilka var de stora idolerna?
Om du inte kan svara på någon av ovan frågor, så kan du fundera på vad du skulle ha velat uppleva eller vad andra har berättat för dig om -80-talet.

Svara i kommentarerna eller på din egen blogg, glöm inte att berätta för oss var dina svar finns! Och det är förstås helt ok att ändra i/lägga till/ta bort frågor.

Originalfoto: ”Tape III – Side B” av Domiriel (CC BY-NC 2.0)

Kategorier
Kulturkoll

Soundtrack till mitt 80-tal: Ratata!

ratataloggan

carolina-top

Den gula rektangeln och den röda trekanten ovan har jag själv knåpat ihop i powerpoint, så proportionerna är väl lite så där tjohoppsan. Ja, ja, fnissa på ni, men jag hittade ingen bra bild på nätet som var större än sisådär 5 mm. Och den här bilden är ett absolut måste för det här inlägget! Varför det, då? Alla ni som känner igen den räcker upp en hand, och går sedan och ställer er i hörnet där borta. Ni är alla från och med nu mina bästisar, och vi har säkert många gemensamma minnen. Ni som inte känner igen den – det här är en alldeles speciell sorts bild. Den satt på väggen i mitt rum under hela min ungdomstid, och den fanns på mina mest älskade skivor. Den var med som dekoration på scenen när det här bandet hade konserter, den var med på affischer och lite överallt. Det är bandloggan för Ratata.

Fortsätt läsa ”Soundtrack till mitt 80-tal: Ratata!”
Kategorier
Kulturkoll

Benvärmare, blandband & Bon Jovi

helena-top

Denna vecka kommer vi att viga åt ett helt årtionde. Vi kommer sannolikt skriva om fangirlande, om ”tantsnusk-litteratur” och om det perfekta blandbandet. Kanske kommer vi att hamna i diskussion om huruvida Dallas, Dynastin eller Falcon Crest var bäst. Och vem kommer att komma ut som team Tom Cruise eller team Rob Lowe? I skrivande stund har jag ingen aning om vart veckan kan sluta i, men den som läser får se. Denna vecka kommer vi att helt och hållet viga åt -80-talet.

Fortsätt läsa ”Benvärmare, blandband & Bon Jovi”