#readingwomen

När nomineringslistorna till diverse litterära priser presenteras brukar de numera innehålla ungefär lika många böcker skrivna av män som kvinnor. Ibland är det till och med fler kvinnor representerade. Så har det verkligen inte alltid varit, faktiskt var det inte många år sedan männen dominerade de litterära priserna helt. Nobelpriset i litteratur har delats ut sedan 1900 och 18 av gångerna har det tilldelats en kvinna. Pulitzerpriset har delats ut sedan 1918 och 31 gånger har vinnaren varit en kvinna. Bookerpriset som delats ut sedan 1969 har (av naturliga skäl) en mer jämlik statistik, med 35 män och 18 kvinnor bland vinnarna. Jämlikheten har blivit bättre med tiden, men det tog sin lilla tid och är inte självklart ännu.

Det är mot bakgrund av detta som Women’s Prize for Fiction varit viktigt och fortfarande är ett pris som fyller en viktig funktion genom att lyfta kvinnliga författare. Priset instiftades 1996 delas i år ut för trettionde gången. Fram till 2012 hette det Orange Prize for Fiction, då telekombolaget Orange var sponsor. Därefter döptes priset under några år om till Bailey’s Prize for Fiction, innan det 2018 fick sitt nuvarande namn Women’s Prize for Fiction. Första vinnaren var Helen Dunmore som prisades för sin A Spell of winter. Barbara Kingsolver är den enda författaren som tilldelats priset två gånger, 2010 för The Lacuna och 2023 för Demon Copperhead. Förra året hette vinnaren V. V. Ganeshananthan och hennes bok Brotherless night om inbördeskriget på Sri Lanka är helt fantastisk. I april ges den ut på svenska med titeln Nätter utan mina bröder. Ganeshananthan är en av flera författare jag upptäckt tack vare Women’s Prize for Fiction.

Hashtaggen #readingwomen är uppmaningen från Women’s Prize for Fiction att läsa mer litteratur skriven av kvinnor. Något som kvinnor gör i större utsträckning än män. Än är det nämligen tyvärr så att män ratar böcker skrivna av kvinnor, medan kvinnor läser böcker av både män och kvinnor. En brittisk undersökning från 2023 visar att kvinnor både läser mer och köper fler böcker, så många att de till och med är de som köper flest böcker av en rad manliga författare. Det är därför Women’s Prizr for Fiction också driver kampanjen Men Reading Women, som både syftar till att män ska läsa mer i allmänhet och fler böcker skrivna av kvinnor i synnerhet. Sedan förra året har också Women’s Prize for Non-fiction lanserats för att bredda sig ytterligare.

Är du sugen på att läsa bra böcker skrivna av kvinnor? Här är några titlar som vunnit eller hamnat på nomineringslistorna till Women’s Prize for Fiction:

Vita tänder av Zadie Smith (shortlisted 2000)

Den blinda mördaren av Margaret Atwood (shortlisted 2001)

Mitt i livet av Joyce Carol Oates (longlisted 2002)

Om inte av Carol Shields (shortlisted 2003)

Ett amatöräktenskap av Anne Tyler (longlisted 2004)

Vi måste prata om Kevin av Lionel Shriver (vinnare 2005)

Jag är allt du drömt av Ali Smith (shortlisted 2006)

En halv gul sol av Chimamanda Ngozi Adichie (vinnare 2007)

Presidentens hustru av Curtis Sittenfeld (longlisted 2009)

Tigern i Galina av Téa Obreht (vinnare 2011)

En mördare bland oss av Hannah Kent (longlisted 2014)

Jag är Kina av Xiaolu Guo (longlisted 2015)

Ett litet liv av Hanya Yanagihara (shortlisted 2016)

Vår älskade av Kamila Shamsie (vinnare 2018)

Ett amerikanskt äktenskap av Tayari Jones (vinnare 2019)

Hamnet av Maggie O’Farrell (vinnare 2020)

Sorgen, lyckan, livet av Meg Mason (shortlisted 2022)

Enter ghost av Isabella Hammad (shortlisted 2024)

Den långa listan för årets pris finns ute nu med böcker av bland andra Chimamanda Ngozi Adichie och Elizabeth Strout. De andra titlarna syns på bilden ovan. I början av april presenteras den korta listan.